Så här i Coronatider är det många som sitter hemma i lägenhet, radhus eller villa och jobbar. Det ger omedvetet mer tid till reflektion över sin boendesituation. Många funderar säkert över sina bolån, försäljning av sitt boende och kanske köp av nytt. Hemnetknarkare är det säkert många som blivit. Samtidigt kommer det information om att räntan på uppskov föreslås försvinna på såväl nya som gamla vinstbelopp. Här resonerar vi kring hur man kan tänka när man vill byta bostad och vad som är aktuellt just nu.
Det finns många anledningar till att man vill byta bostad. Man kan ha en vilja av att flytta och man kan också vara tvungen till det. Vanligast är nog att man letar efter större boyta eller fler rum. Det kan också vara att man vill lämna lägenhet för radhus, kedjehus, parhus eller villa. Några saker man kan tänka på vid en flytt idag, när det kommer till ekonomi och lån är de amorteringsregler som gäller, uppskov av eventuell vinst och utbud och efterfrågan just nu.
Under maj 2020, enligt statistik från Svensk mäklarstatistik minskade bostadsrättspriserna med 2 % i Sverige. Priser på villor ökade med 1 %. Under senaste året har bostadspriser totalt stigit med 3 % för bostadsrätter och 5 % på villor.
Att priserna på bostadsrätter minskat under maj kan bero på att det just nu är rekordmånga till försäljning. Första veckan i juni uppnåddes det största antalet bostadsrätter till salu, kanske någonsin, men åtminstone sedan 2014, då Hemnet började med sin statistik över utbud av bostäder.
Att vi haft en pandemi i form av Corona/Covid-19 under vår/försommar har troligen påverkat utvecklingen av priser och utbud på ett eller annat sätt. Bankers krav på amortering har tillåtits att undantas, vilket lett till mindre utgifter varje månad. Om de amorteringsregler vi har idag kommer tillbaka i sin existerande form eller om de slopas/förändras återstår att se. Klart är att de varit mycket omdebatterade och fått kritik för att förhindra unga/förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Det är inte helt otroligt att det kommer andra åtgärder för att hålla priser på bostäder på en sund nivå, som ersätter amorteringskravet.
Att göra uppskov efter försäljning innebär att man väljer att inte betala skatt på den del av försäljningspriset som är en ren vinst. Vinsten är skillnaden mellan det man en gång betalade för sitt boende och det pris man fick vid försäljning (minus vissa kostnader för renovering, mäklararvode med mera). Av vinsten ska du betala 22 % till staten. Istället för att betala vinstskatten direkt kan du göra uppskov med det. Ansökan om att få göra uppskov sker hos Skatteverket.
Om du gör uppskov idag kan det ses som ett räntebärande lån av staten. Du måste varje år betala en ränta på 30 % av 1,67 % av beloppet. Det innebär ca 0,5 % ränta av hela uppskovsbeloppet. Har du exempelvis ett uppskov på 200 000 kr ska du varje år betala 1000 kr till staten. Detta framgår av din deklaration och räntan ska betalas fram till det att du betalat skatten. Om du hade tagit ett lån på skattebeloppet med en ränta lägre än 3,25 % hos en bank för att betala Skatteverket hade det varit ett billigare alternativ.
Nu har det kommit ett förslag om att slopa skatt på uppskovsbeloppet. Det blir alltså i så fall gratis att vänta med att betala vinstskatten. Förslaget kommer i så fall synas på din deklaration från och med 2022 (införs enligt förslaget den 1 januari 2021). Tji får i så fall de som betalat vinstskatten med hjälp av banklån, eftersom det varit billigare att låna pengar för att betala vinstskatten de senaste åren.
2020-09-21: Förslaget om slopad skatt på uppskov finns med i budgetpropositionen för 2021 som idag lämnades över till riksdagen. Finansinspektionen skriver i sitt remissvar att det leder till en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan, vilket på sikt kan leda till en dämpad prisutveckling på bostadsmarknaden och således även hushållens skulder. Troligen kommer man också kunna begära omprövning av tidigare uppskovsbeslut och ansöka om återbetalning av vinstskatt som betalats tidigare. "Begäran om omprövning ska ha kommit in före utgången av sjätte året efter inkomståret" enligt 6-årsfristen det år du sålde bostaden.
Om du de nya reglerna införs 1 januari 2021 innebär det att du då kan ompröva uppskovsbeslut på bostadsförsäljningar från 2015 och framåt. Sålde du exempelvis en bostad 2015, med en vinst på 1 miljon kr och betalade in 22 % skatt kan du få tillbaka 220 000 kr. Du måste dock betala uppskovsränta för de åren som gått sedan försäljningen vilket i detta fall skulle bli 1000 kr per år för 2016 - 2020, alltså 5000 kr, då uppskovsräntan är 0,5 % av uppskovsbeloppet på 1 000 000 kr.
2020-12-07: För ett par veckor sedan klubbades regeländringen igenom och från och med deklarationen 2022 är det inte längre någon ränta på uppskov. Har du sålt bostad mellan 2014 - 2019 utan att begära uppskov kan du även göra det i efterhand. För detta ändamål öppnar Skatteverket en e-tjänst den 16 december, där flera uppgifter redan är förifyllda.
Det är såklart svårt att säga när det är rätt läge att köpa och sälja sin bostad. Kvällstidningar och ekonomitidningar har ofta och många artiklar om boende, kostnader och lån för att fånga läsare. De innehåller dock sällan verklig fakta. Just nu är det många som vill byta boende, vilket gör att det finns ett stort utbud av bostäder till försäljning. Stort utbud måste mötas med stor efterfrågan för att prisnivån ska ligga kvar. I annat fall kommer priserna att sjunka, om de som vill väljer att sälja.
Generellt ges rådet från experter att man ska sälja sin nuvarande bostad innan man köper en ny. Då vet man hur mycket pengar man har att röra sig med då man köper. Det allmänna rådet är också att köpa och sälja i samma marknad, alltså bör man vanligtvis inte vänta med att köpa sitt nya boende. Givetvis finns det undantag från allt. Har du exempelvis nyligen sålt din bostad kan det kanske vara läge att vänta något med att köpa nytt, om den möjligheten finns. Många tror just nu att priserna kommer att falla med det stora utbudet.
När det kommer till lån - vänd dig till dig själv istället för att läsa i kvällspressen. Gör din egen kalkyl och ta reda på om du har råd med dagens ränteläge. Försök att undvika att maxa ditt låneutrymme och ha marginal för en eventuell räntehöjning.
På Kreditkoll.nu kan du jämföra kostnader på olika typer av lån innan du ska låna pengar - från företagslån och bolån till konsumentkrediter så som privatlån, snabblån, kontokredit och kreditkort.
Kreditkoll vill samtidigt uppmuntra till och ge tips för en bättre ekonomi och kreditvärdighet. Här kan du exempelvis också jämföra sparräntor, få information om vad som påverkar din kreditvärdighet och se vilka kreditgivare du kan vända dig till utan att din kreditscore blir sämre.
Följ oss på Facebook Följ oss på X
