Lagar kring kreditupplysning

De bolag som bedriver kreditupplysningsverksamhet har normalt Datainspektionens tillstånd. Tillståndet beviljas om verksamheten kan bedrivas på ett "sakkunnigt och omdömesgillt sätt", vilket innebär att det ska finnas erfarenhet om kreditupplysningsverksamhet och aktuella lagar. I Sverige finns närmare 10 bolag som är rikstäckande kreditupplysningsbolag, som samlar in information om samtliga svenskar över 15 år. Utöver dessa finns det ungefär lika många bolag till som har mindre register på personer.

Dessa kreditupplysningsbolag har ansvar för att säkerställa att det finns legitima behov av att skicka ut kreditupplysningar på privatpersoner och företag när de beställs. Den lag som styr detta är kreditupplysningslagen (KuL) och om den inte följs finns möjlighet till böter eller fängelse. En personupplysning får göras när ett kreditavtal ska ingås, vilket alltid är fallet när man lånar pengar. Enligt konsumentkreditlagen ska en kreditprövning, där kreditupplysningen kan vara en del, göras när ett låneavtal ska ingås.

Relaterade sidor

Kreditupplysningslagen

Det primära syftet med denna lag är att skydda integriteten hos de personer som finns med i de register som kreditupplysningsbolagen har. Exempelvis får inte någon känslig information som politisk uppfattning, hudfärg, religös övertygelse eller liknande finnas med i registret. Vidare kan inte vem som helst när som helst begära ut informationen som finns. Information från dessa register får enbart begäras om det finns ett legitimt behov av det, så som exempelvis när ett avtal om kredit eller lägenhetshyra ska skrivas. Enligt lagen ska den person som det görs en upplysning på också få en kopia på informationen. Registren får inte innehålla felaktig information i mer än 3 år. En betalningsanmärkning, exempelvis, som är utredd finns kvar i max tre år i en personupplysning.

Enligt KuL har du som fysisk person rätt att begära information om dig själv gratis, en gång per år. Den information du ska få ut då är vilka uppgifter som sparas om dig, varifrån dessa uppgifter kommer, vad kreditupplysningsbolaget har för syfte med att spara denna information samt vilka som är mottagare av informationen. Finner du någon information som är oriktig är kreditupplysningsbolaget skyldiga att rätta detta om deras omedelbara utredning också visar att det är fel.

Konsumentkreditlagen

Konsumentkreditlagen är en annan lag som i synnerhet gäller avtalen som tecknas mellan kreditgivare och konsument, t.ex. när man tar ett lån eller köper något på kredit. Lagen är tvingande till konsumentens fördel på det sätt att kreditgivaren inte kan ha sämre villkor än vad lagen säger.

Denna lag handlar om hur kreditgivaren får marknadsföra sina lån och vad de ska ta i beaktande när de avgör huruvida ett lån ska beviljas eller ej. Den säger också att konsumenten i god tid innan avtalet sluts ska få information om villkoren som gäller, och detta enligt ett standardformat som kallas Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI). Lagen innehållare ytterligare texter, bl.a. om kreditprövning. I paragraf 12 kan man läsa att kreditgivaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar för att betala tillbaka lånet, och bara i det fallet ska lånet beviljas. En del i denna prövning är kreditupplysningen.

Vissa kreditgivare erbjuder räntefria lån. Räntefria lån som eventuellt också har någon obetydlig ytterligare avgift och med löptid på max tre månader, undantas i skrivande stund från kreditgivarens skyldighet att göra en kreditprövning och kreditupplysning på låntagaren. Riksdagen har nu beslutat att från 1 september 2018 kommer även dessa räntefria lån att kräva en kreditprövning på låntagaren.

Lagarna i helhet

LÅNSÖKAREN