Lagar kring kreditupplysning

Kreditupplysningslagen (KuL)

Det primära syftet med kreditupplysningslagen är att skydda integriteten hos de personer som finns med i de register som kreditupplysningsbolagen har. Exempelvis får inte någon känslig information som politisk uppfattning, hudfärg, religiös övertygelse eller liknande finnas med i registret. Vidare kan inte vem som helst när som helst begära ut informationen som finns. Information från dessa register får enbart begäras om det finns ett legitimt behov av det, så som exempelvis när ett avtal om kredit eller lägenhetshyra ska skrivas. Enligt lagen ska den person som det görs en upplysning på också få en kopia på informationen. Registren får inte innehålla felaktig information i mer än 3 år. En betalningsanmärkning, exempelvis, som är utredd finns kvar i max tre år i en personupplysning.

Enligt KuL har du som fysisk person rätt att begära information om dig själv gratis, en gång per år. Den information du ska få ut då är vilka uppgifter som sparas om dig, varifrån dessa uppgifter kommer, vad kreditupplysningsbolaget har för syfte med att spara denna information samt vilka som är mottagare av informationen. Finner du någon information som är oriktig är kreditupplysningsbolaget skyldiga att rätta detta om deras omedelbara utredning också visar att det är fel.

Konsumentkreditlagen

Konsumentkreditlagen är en annan lag som i synnerhet gäller avtalen som tecknas mellan kreditgivare och konsument, till exempel när man tar ett lån eller köper något på kredit. Lagen är tvingande till konsumentens fördel på det sätt att kreditgivaren inte kan ha sämre villkor än vad lagen säger.

Denna lag handlar om hur kreditgivaren får marknadsföra sina lån och vad de ska ta i beaktande när de avgör huruvida ett lån ska beviljas eller ej. Den säger också att konsumenten i god tid innan avtalet sluts ska få information om villkoren som gäller, och detta enligt ett standardformat som kallas Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI). Lagen innehåller ytterligare texter, bland annat om kreditprövning. I paragraf 12 kan man läsa att kreditgivaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar för att betala tillbaka lånet, och bara i det fallet ska lånet beviljas. En del i denna prövning är kreditupplysningen.

Vissa kreditgivare erbjuder räntefria lån. Räntefria lån som eventuellt också har någon obetydlig ytterligare avgift och med löptid på max tre månader, undantogs tidigare från kreditgivarens skyldighet att göra en kreditprövning och kreditupplysning på låntagaren. I och med ändringarna i denna lag 2018, kommer även dessa räntefria lån att kräva en kreditprövning på låntagaren.

Räntetak och kostnadstak

Vid lagändringarna 2018 infördes begreppet högkostnadskredit, men från och med den 1 mars 2025 har detta begrepp avskaffats och ersatts med en generell reglering av räntetak för konsumentkrediter. Enligt de nya reglerna får den nominella räntan på en kredit inte överstiga Sveriges aktuella referensränta plus 20 procentenheter. Detta är en skärpning jämfört med det tidigare räntetaket på referensränta + 40 procentenheter.

Utöver räntetaket finns fortfarande ett kostnadstak, vilket innebär att den totala kostnaden för krediten – inklusive ränta, avgifter, dröjsmålsränta och inkassoavgifter – aldrig får överstiga det ursprungliga lånebeloppet.

Kreditkoll.nu kontaktade avdelningar för budget- och skuldrådgivning i flera av landets kommuner efter tidigare lagändringar. Innan de nya reglerna infördes var det främst revolverande krediter såsom kreditkort, kontokrediter, delbetalningar vid köp av varor och tjänster samt snabblån som ledde till flest ärenden. Majoriteten av kommunerna såg dock ingen större förändring i varken antalet personer som sökte rådgivning eller storleken på deras skulder. De påpekade även att många låntagare saknade kunskap om de gällande lagarna, eller helt enkelt inte brydde sig om dem. Det återstår att se vilken effekt de nya skärpta reglerna kommer att få på skuldsättningen i Sverige.

Förändringar i konsumentkreditlagen 2025

Från och med den 1 mars 2025 har flera viktiga ändringar i konsumentkreditlagen trätt i kraft i Sverige, med syfte att stärka konsumentskyddet och motverka överskuldsättning:

• Utvidgning av ränte- och kostnadstak: Tidigare gällde dessa begränsningar endast för högkostnadskrediter, men de omfattar nu alla konsumentkrediter, med undantag för bostadskrediter.
• Sänkt räntetak: Den maximala nominella räntan på en kredit får nu vara högst referensräntan + 20 procentenheter, en skärpning från det tidigare taket på +40 procentenheter.
• Striktare regler för avgifter: Uppläggningsavgifter får högst motsvara en procent av prisbasbeloppet vid tidpunkten för kreditavtalets ingående.
• Begränsningar av kreditförlängningar: Kreditgivare får inte längre förlänga en kredit fler än en gång, vilket syftar till att förhindra att konsumenter fastnar i en skuldfälla.
• Skärpta krav vid marknadsföring: Kreditgivare måste nu ge tydligare information vid marknadsföring av krediter, inklusive tydlig redovisning av kreditkostnader och risker för låntagaren.

Dessa förändringar syftar till att minska risken för överskuldsättning och stärka konsumenternas möjligheter att fatta informerade beslut vid låneupptag.