Om kreditupplysningar

En kreditupplysning sammanfattar en persons eller ett företags ekonomiska situation vid den tidpunkt då upplysningen tas fram. Det finns flera bolag i Sverige som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) att hantera ekonomiska uppgifter om både företag och privatpersoner. För att få tillgång till denna information måste en förfrågan göras till dessa bolag. När en kreditupplysning görs för en privatperson måste det finnas ett legitimt skäl till det. Personen som upplysningen rör måste också få en kopia av upplysningen skickad till sig. Förutom informationen i själva upplysningen, ska kopian också innehålla information om vem som begärt den.

Kreditupplysning kontra kreditprövning

Långivare måste genomföra en kreditprövning för de som ansöker om lån, men en kreditprövning är inte exakt detsamma som en kreditupplysning. Kreditupplysningen utgör en del av den kreditprövning som långivare utför på den eller de som ansöker om lån. En kreditprövning leder till ett beslut om ansökan godkänns eller avslås, baserat på låntagarens förmåga att amortera och täcka kostnader såsom ränta och avgifter. Kreditprövningen går generellt till på följande sätt:

Den som ansöker om ett lån, ensam eller tillsammans med medsökande, fyller i personuppgifter och information om sin ekonomi och livssituation. Långivare är intresserade av din bruttoinkomst, eventuella andra lån, familjesituation med mera. Denna information kontrolleras och kompletteras av långivaren, och här kommer kreditupplysningen in i bilden. Långivaren gör en förfrågan hos ett av kreditupplysningsbolagen med ditt personnummer för att verifiera de uppgifter du lämnat i ansökan och få en mer detaljerad bild av din ekonomi.

Kreditupplysningsbolagen kan även tillhandahålla en riskprognos som visar hur stor risken är att långivaren inte får tillbaka pengarna. Detta visas ofta som en riskprocent, till exempel från 0,1 % till 99,9 % som i riskprognos UC. Kreditprövningen inkluderar vanligtvis också en kalkyl, kallad KALP (Kvar att leva på), som bedömer om låntagaren har tillräckligt med pengar kvar efter att ha räknat in inkomster, utgifter och lånekostnader.

Innehåll i en kreditupplysning

Innehållet i en kreditupplysning kan variera något beroende på vilket bolag som genomför upplysningen. Till exempel kan en kreditupplysning från UC inkludera information om tidigare utförda kreditupplysningar, medan en upplysning från Creditsafe inte inkluderar denna information. Vanligtvis innehåller en personupplysning följande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Adressuppgifter
  • Tidigare adressuppgifter
  • Inkomst
  • Betalningsanmärkningar
  • Skulder hos kronofogden
  • Civilstånd
  • Fastighetsinnehav
  • Utmätningsförsök
  • Bolagsengagemang
  • Betalningsförmåga/Scoring
  • Nuvarande lån och krediter

Denna information samlas in från olika källor, såsom myndigheter, banker och andra kreditinstitut. Beroende på typ av data och källa hämtas informationen med olika intervall. När du ansöker om ett lån fyller du själv i många av dessa uppgifter. Långivaren utför vanligtvis också en kreditupplysning för att verifiera den information som du som låntagare har lämnat och eventuellt komplettera bilden. Med hjälp av den samlade informationen kan långivaren bedöma din kreditvärdighet, betalningsförmåga och avgöra om lånet ska beviljas.

Kreditupplysning i Kivra

Önskar du få kopior av dina kreditupplysningsuppgifter digitalt istället för per post? UC, Bisnode och Creditsafe är anslutna till Kivra, en digital brevlåda. Via Kivra kan du ta emot dokument som fakturor, din deklaration och även kopior av kreditupplysningar som görs om dig. Att ansluta sig till Kivra är kostnadsfritt, och istället för att få dessa dokument skickade med papper postas de i din digitala brevlåda online. På detta sätt bidrar du även till att spara på miljön.

Kivra tillhandahåller även en app där du kan få push-notiser när du får ett nytt brev. Dessutom får du en e-postnotis när ett brev anländer till din Kivra.

När försvinner uppgifter från en kreditupplysning?

All information i en kreditupplysning bör vara aktuell. Det finns dock möjlighet att viss information inte är korrekt eftersom den uppdateras då och då eller det kan ha uppstått misstag i hanteringen. Om någon information inte är korrekt har du rätt att kontakta det aktuella kreditupplysningsbolaget och begära granskning. Det finns dock vissa uppgifter som får vara synliga under en tid för att sedan försvinna från framtida kreditupplysningar. Här är några exempel:

  • Betalningsanmärkningar: Uppgifter om betalningsanmärkningar får vara synliga i upp till 3 år från den dag då de registrerades.
  • Skuldsanering: Uppgifter om skuldsanering får vara synliga i upp till 5 år från den dag då den beviljades av antingen Kronofogdemyndigheten eller Tingsrätten. Om en betalningsplan är upprättad och sträcker sig längre än 5 år får uppgifterna vara synliga under hela den perioden.
  • Missbrukande av kontokort: Uppgifter om missbrukande av ett kontokort får ligga kvar i max 2 år från den dagen då kortet, på grund av missbrukandet, sades upp.
  • Omfrågeuppgifter: Uppgifter om tidigare begäranden av kreditupplysningar får vara synliga i upp till 1 år från den dag då förfrågan gjordes.