En kreditupplysning är en summering av en persons eller ett företags ekonomiska situation vid det tillfälle ett utdrag görs. Det finns ett antal bolag i Sverige som har Integritetsskyddsmyndighetens (tidigare Datainspektionen) tillstånd att förvalta dessa uppgifter om företag och privatpersoner. Det är till dessa bolag en förfrågan om en upplysning görs. När en kreditupplysning görs på en privatperson måste det finnas ett legitimt skäl till detta. Den som upplysningen görs på måste också få en kopia på upplysningen skickad till sig. Utöver informationen i upplysningen ska kopian också innehålla information om vem som begärt den.
Långivare måste göra kreditprövning på de som ansöker om lån, men en kreditprövning är inte exakt detsamma som en kreditupplysning. Kreditupplysningen är en del av den kreditprövning som långivare gör på den eller de som ansöker om ett lån. En kreditprövning mynnar ut i ett beslut om ansökan godtas eller nekas baserat på om låntagaren kan amortera och betala kostnader som ränta och avgifter. Hela kreditprövningen ser normalt och i stora drag ut så här:
Den (eller de vid medsökande) som ansöker om ett lån fyller i personuppgifter och uppgifter om sin ekonom och livssituation. Kreditgivarna vill då gärna veta vad du har för bruttoinkomst, om du har några andra lån, om du har barn och så vidare. Dessa uppgifter kontrolleras och kompletteras av långivaren och det är här kreditupplysningen kommer in i bilden. Kreditgivare gör en förfrågan hos något av kreditupplysningsbolagen om information på ditt personnummer. Kreditgivaren verifierar att de uppgifter du angett i ansökan stämmer och får en mer komplett bild av din ekonomi.
Kreditupplysningsbolagen kan skicka med en riskprognos som visar på hur stor risk det är att kreditgivaren inte får pengarna tillbaka. Exempelvis riskprognos UC är ett värde 0,1 % till 99,9 %. Kreditprövningen brukar också innefatta en kalkyl för att ta reda på denna risk. Kalkylen benämns KALP - Kvar att leva på och visar på om låntagaren har en rimlig mängd pengar kvar efter att inkomster och utgifter inklusive lånets kostnader är summerade.
Innehållet i en kreditupplysning kan skilja sig åt något beroende på vilket bolag som gör kreditupplysningen. Exempelvis innehåller en kreditupplysning från UC information om tidigare kreditupplysningar som gjorts, medan en upplysning från Creditsafe inte innehåller denna information. Vanligtvis innehåller en personupplysning följande:
Den olika data i upplysningen inhämtas från kreditupplysningsbolagen från olika källor som myndigheter, banker och andra kreditinstitut. Beroende på vilken data det är hämtas informationen in med olika intervall. När du exempelvis ansöker om ett lån fyller du själv i många av dessa uppgifter. Kreditgivaren gör normalt sett också en kreditupplysning för att verifiera den information du som låntagare angett samt för att eventuellt komplettera bilden. Med hjälp av den samlade informationen kan de avgöra din kreditvärdighet, betalningsförmåga och om lånet beviljas.
Vill du få kopia på dina omfrågeuppgifter i kreditupplysningar digitalt istället för i brev med posten? UC, Bisnode och Creditsafe är anslutna till Kivra som är en digital brevlåda. Till Kivra kan du få post som fakturor, din deklaration men också kopia på kreditupplysning som görs på dig. Att ansluta sig till Kivra kostar ingenting och istället för att få dessa dokument skickade på papper hamnar de i din digitala brevlåda på nätet. På detta sätt hjälper du också till att spara på miljön.
Kivra har en också en app i vilken du kan få push-notiser när det dyker upp ett nytt brev. Du får också en e-post för notis om att du fått brev i Kivra.
All information i en kreditupplysning ska vara aktuell. Det finns dock möjlighet att någon uppgift inte är rätt då den inhämtas då och då eller då något kan ha blivit fel i hanteringen. Är någon information inte korrekt har du rätt att kontakta kreditupplysningsbolaget i fråga och be dem granska detta. Det finns dock information som får ligga kvar en tid för att visas i kommande kreditupplysningar. Exempel på detta är: