Låna pengar som student

Kreditvärdighet som student

Syftet med eftergymnasiala studier på exempelvis högskola eller universitet är att få det arbete man vill ha. Drygt 60 % av de som påbörjar studier är 24 år eller yngre, runt 20 % är i åldern 25 - 34 år och runt 15 % är äldre än 35 år. Därmed har majoriteten av studenter i Sverige inte haft inkomst av tjänst under någon längre tid, eller ingen alls. Inkomst är en stor faktor när man mäter en persons kreditvärdighet vilket i sin tur används för att avgöra om man kan låna pengar och till vilken ränta.

När man ansöker om lån görs en kreditprövning som visar på vilken betalningsförmåga låntagaren har och vilken risk långivaren tar. Som student har man därmed i de flesta fall ett ofördelaktigt läge jämfört med personer som arbetar och har stabil inkomst. Men det går att låna pengar även som student. Självklart kan man även som student ha en hög inkomst om man är flitig och arbetar vid sidan av sina studier, men ofta får man räkna med att man kanske får ett lägre lånebelopp beviljat och/eller en högre ränta jämfört med en fullt arbetande person. Långivare har vanligtvis krav på inkomst, dessa kan inkludera eller exkludera studiemedel beroende på långivare.

Ett alternativ, om man inte når upp till inkomstkrav eller något annat krav som ställs, är att göra en ansvarsfördelning – att man har en medlåntagare när man lånar som student. En medsökande kan exempelvis vara en förälder eller någon annan som är villig att ställa upp. Både huvudlåntagare och medlåntagare svarar var och en solidariskt för hela skulden. Ni kan bestämma själva sinsemellan vem som återbetalar lånet och även hur ränteavdraget ska fördelas i skattedeklarationen.

Studiemedel – lån och bidrag

Som student i Sverige har du rätt att ansöka om studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlet består av en bidragsdel och en lånedel. Hur mycket pengar du har rätt till beror på studietakt (om du studerar 50 %, 75 % eller 100 %), hur många veckor du studerar samt hur stor inkomst du har. Du måste alltså studera minst halvtid och dessutom i minst 3 veckor. För att fortsätta få studiemedel finns också krav på studieresultat.

Det maximala studiestödet du kan få varierar från år till år och bestäms av regeringen. År 2022 kan du, per vecka, få max 913 kr i bidrag och 2100 kr i lån – totalt 3 013 kr. Utbetalningarna sker normalt i 4 veckors-intervaller. Med 2022 års studiemedel blir det maximalt 12 052 kr per månad.

De lånade pengarna, samt expeditionsavgift och ränta ska efter avslutade studier betalas tillbaka till CSN. Återbetalning sker vanligtvis 4 gånger per år. Betalningarna sammanställs och aviseras i början på varje år tillsammans med en expeditionsavgift på 150 kr. Räntan fastställs av regeringen varje år och har under många år blivit lägre och lägre. 2022 var räntan på CSN 0 %, men 2023 höjdes den till 0,59 %. Det har alltså varit ett fördelaktigt lån under en lång tid, jämfört med andra typer av lån. Lånet är sedan 1 januari 2022 ett så kallat annuitetslån där man återbetalar lån och kostnader med lika stora belopp varje gång. På sidan räkna på lån kan du laborera lite med och jämföra skillnader på annuitetslån och lån med rak amortering. Skulle du missa en återbetalning till CSN tillkommer per automatik en påminnelseavgift på 450 kr.

Syftet med studiemedel från CSN är framförallt att betala mat, kurslitteratur och studentboende, för att därmed kunna klara av studierna med gott resultat. Med drygt 11 000 kr i månaden finns det alltså inte något enormt utrymme att spendera pengar utöver det allra viktigaste och en extra inkomst kan vara bra. Ibland kan det även hända att ett lån är ett måste.

Även om det är låg ränta på ett CSN-lån så är det viktigt att tänka på att räntekostnaden inte är avdragsgill i deklarationen. På andra typer av lån, som bolån eller privatlån, kan man dra av 30 % av räntekostnader på skattedeklarationen.