Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

Bakgrund till lagförslaget

Under de senaste åren har konsumtionslån vuxit i snabb takt, och den digitala utvecklingen har bidragit till att göra snabba krediter lättillgängliga online. Detta har dock också lett till att fler hushåll drabbas av ekonomiska svårigheter och hamnar i en skuldfälla. Särskilt utsatta är unga människor med låga inkomster, som ofta beviljas lån med höga räntor och därmed löper högre risk att hamna hos Kronofogdemyndigheten.

För att hantera dessa problem har det nu beslutats om att:

• Lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter upphävs.
• Endast svenska eller utländska kreditinstitut ska få driva näringsverksamhet med att lämna eller förmedla krediter till konsumenter.
• Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.

Det innebär alltså att det inte längre är möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. Istället blir det endast bli tillåtet för banker och kreditmarknadsbolag att ge konsumentkrediter.

Dessa lagändringar är också en del i ett större arbete inom EU för att harmonisera konsumentskyddet över gränserna. Konsumentkreditdirektivet (2008/48/EG) ställer sedan länge krav på kreditprövning, informationsgivning och ångerrätt, men medlemsländerna har olika implementeringar. Genom att endast tillåta licensierade kreditinstitut skärps både tillsynen och konsumentens rättssäkerhet i Sverige, i linje med den pågående översynen av direktivet.

Vilka aktörer påverkas?

Många av dagens konsumentkreditinstitut kommer att påverkas av detta förslag. Enligt en sammanställning av befintliga kreditgivare bedrivs en stor del av konsumtionslåneverksamheten av företag som inte är banker, utan snarare mindre kreditinstitut. Dessa aktörer har i dagsläget tillstånd för konsumentkreditgivning men skulle med den nya lagen behöva omstrukturera sin verksamhet eller ansöka om nya licenser för att fortsätta bedriva sin affärsmodell.

Exempel på kreditgivare som i dagsläget omfattas av den nuvarande lagstiftningen och riskerar att påverkas av det nya förslaget inkluderar varumärken som Lendo, Sambla, Vivus, Daypay, Anyfin och Pjum. Dessa aktörer, som idag klassificeras som konsumentkreditinstitut, skulle sannolikt inte längre få verka på samma sätt som tidigare om lagändringen träder i kraft.

Totalt finns det 63 varumärken och 43 kreditgivare som presenteras här på Kreditkoll och som påverkas av denna lagändring. De vanligaste typerna av kreditgivare är:

• Kontokredit: 23 varumärken
• Låneförmedlare: 20 varumärken
• Snabblån: 11 varumärken
• Privatlån: 10 varumärken

Vad gäller kreditgivare/licensinnehavare bakom dessa varumärken är det alltså drygt 40 aktörer som behöver ansöka om tillstånd för fortsatt kreditgivning. Från det att man ansöker om banktillstånd kan det enligt Finansinspektionen ta upp till 6 månader innan man eventuellt blir beviljad. Nyligen såg vi Nordiska gå igenom denna process rekordsnabbt - på 4 månader. Vad vi kan utläsa av Finansinspektionens diarium verkar åtminstone Brixo och Anyfin för tillfället ha ansökningar inne.

Under ansökningstiden ställs hårda krav på kapitaltäckning, ledningskompetens och interna rutiner för riskhantering. FI har nyligen publicerat en vägledning som tydliggör vilka dokument och policys som behövs, bland annat stresstester för kreditportföljen och rutiner för förebyggande av penningtvätt.

Kritik från låneförmedlare

Låneförmedlare har under den tidigare beredningen kritiserat detta lagförslag och menar att det riskerar att minska konkurrensen på marknaden. Genom att begränsa vilka aktörer som får erbjuda krediter kan konsumenterna få färre alternativ att välja mellan, vilket kan leda till högre räntor och sämre lånevillkor. Låneförmedlarna argumenterar för att deras verksamhet hjälper konsumenter att hitta bättre lånevillkor genom att jämföra erbjudanden från flera långivare, och att en reglering som denna snarare kan slå mot de låntagare som behöver hjälp med detta.

Fintech-företag som Vivus eller Daypay har byggt sin affärsmodell på snabb digital kreditprövning och automatiserade kreditbeslut – ofta utan traditionell banklicens. När de nu tvingas söka banktillstånd riskerar de både längre ledtider och högre kostnader, vilket kan driva fram ett affärsomställningsbehov: antingen samarbete med befintliga banker eller kreditmarknadsbolag eller kanske white-label via Bank-as-a-Service (BaaS).

Konsekvenser för konsumenterna

För konsumenterna kan denna lagändring innebära både för- och nackdelar. Ett stärkt konsumentskydd och en mer reglerad marknad kan bidra till att minska risken för överskuldsättning och skydda låntagare från oskäliga kreditvillkor. Samtidigt kan det också leda till att färre aktörer får erbjuda krediter, vilket potentiellt kan minska konkurrensen och göra det svårare att få lån för vissa konsumentgrupper.

Enligt SCB hade svenska hushåll totalt 2 700 miljarder kronor i konsumtionslån vid utgången av 2024, varav nästan 15 % var snabblån med skuld hos Kronofogden. Under 2023 registrerades över 60 000 betalningsanmärkningar kopplade till konsumtionskrediter – en ökning med 8 % jämfört med föregående år.

Det återstår att se hur lagändringarna mottas av branschen och vilka justeringar de gör. Vad som dock står klart är att Sverige tar ett steg mot en mer reglerad kreditmarknad där konsumentskyddet står i fokus.

Råd till dig som låntagare

• Jämför alltid villkor hos flera kreditgivare, även om alternativen minskar. Jämför lån här.
• Kolla kreditprövningen – be banken/kreditgivaren visa sin bedömningsmodell.
• Sätt en amorteringsplan och håll dig till den för att undvika hög ränta över tid.
• Undvik snabblån med effektiva räntor över 20 %; se istället om du kan samla eller omförhandla dyra smålån.